Scroll to Content

Detta är en text om Elias Bredsdorff som handlar om konsten att tala danska

Citat av Ivo Holmqvist:

Tidigare publicerad 1/06/09

”H. C. Andersen lät sig ofta bjudas till gods, gårdar och hov runt i Europa. Även hans kolleger blev hemsökta. En av dem var Charles Dickens, som till slut tröttnade på sin snyltgäst trots att han höll god min (Niklas Rådström har skrivit en kort och rolig roman om det mötet: Gästen). Den engelske epikerns uppgivna suck, ”the terrible bore just stayed on and on”, är en av många goda poänger i Elias Bredsdorffs stora H. C. Andersen-biografi.”

Bredsdorff blev kvar ett tredjedels sekel på det brittiska öarna. Han var dansk lektor först vid University College London och sedan under en mansålder i Cambridge, fram till pensioneringen 1979.

En kommentar om honom av Ivo Holmqvist: ”Han var en äldre gentleman av dansk-engelskt snitt, i tweedkavaj och med snövitt hår. Han var sprängfylld av underhållande anekdoter”.

Vidare berättar Holmqvist: Tidigt under tiden som dansk lektor i England skrev han en mycket spridd lärobok i danska där första kapitlet är en fiffigt upplagd läsövning: den använder bara sådana danska ord som redan finns på engelska. Studenten som läser stycket och förstår allt blir förstås mycket imponerad av sin egen lingvistiska intelligens.

SVENSKA DAGBLADET skriver i följande artikel om danska:

Danska språket svårt att förstå för danska barn!

”Det är inte bara vi i Sverige som lite för ofta får erkänna oss besegrade när det gäller att förstå talad danska. Även danska barn får allt svårare att lära sig sitt språk. Det visar en tvärspråklig studie om ordförståelse hos 8–15 månader gamla barn, kan vi läsa i senaste numret av Språktidningen. Ett svenskt 15-månadersbarn förstår cirka 130 ord, ett danskt cirka 80. En förklaring är att talad danska har många vokalljud och få konsonantljud, som dessutom tenderar att bli färre. Och det är konsonanterna som hjälper små barn att skilja på ord”.

Så med andra ord är inte danska något särskilt lätt språk!

Här kommer flera fiffiga tips från www.danskaspraket.se

Jag citerar:

”Danskt uttal – Danska för svenskar”:

Gratis språkkurs i danska, enkel och lättbegriplig

Det danska uttalet är oftast svårare för en svensk att förstå än danska i skrift.

Fakta om några uttalsregler på danska

G, k och sk i början av ord uttalas med hårt g eller k, som i svenska ”gata” eller ”kort”. Exempelvis i danska ord som give, kerne, skive (uttalas ”sgive”).

R är vanligen tungrots-r, liknande det skånska. Därför uttalas ord som kors, korn och kort med rs, rn och rt. Ord med rd, såsom bord, har vanligen ett stumt d (uttalet blir ”bor”). R uttalas efter vokal som ett vokalljud, vilket liknar å eller a, exempelvis smør som uttalas ”smö-a” eller mor som uttalas ”mo-a”.

D som följer efter l och n är vanligen stumt. Exempelvis kalde eller kvinde som uttalas ”kvinne”.

D som följer efter vokal uttalas mjukt. Slutljudet liknar det i engelskans ”with” (i exempelvis ”gade”).

G som följer efter vokal uttalas oftast mjukt. Antingen med ett ljud som ett j eller nästan som danskt (eller tyskt) u (bakre delen av tungan höjs mot gommen), exempelvis i ”læge” (Sv läkare). Exempel med j-aktigt g är ”drager” (Sv stadsbud).

Kk, pp och tt uttalas som g, b respektive d. Exempel: Trykke (uttalas ”trögge”), hoppe (uttalas ”håbbe”), flytte (uttalas ”flydde”).

Skj och stj uttalas med varje ljud för sig. Exempel: Skjorte (uttalas ”sgjårde”), stjerne (uttalas ”sdjärne”).

G efter i och u är oftast stumt. Exempel: Pige, uge (Sv vecka, uttalas ungefär oe), fugl (Sv fågel).

Långt a uttalas vanligtvis inte så mörkt som i svenskan, utan mer åt ä-ljudet. Exempel: Gade.

Långt u uttalas ungefär som svenska o i bo. Exempel: Uge.

Eg och øg uttalas ungefär som aj respektive åj. Exempel: regn, røg.

Danska ord som exempelvis ”mat” och ”hat” (Sv matt, hatt) skrivs med enkel slutkonsonant. Trots det är vokalen kort, precis som i svenska matt, hatt.

Ett stötljud, ”stødet” eller ”stødtonen”, används i danskan för att skilja vissa ord som stavas likadant åt. Uttalet förstärks med en stöt genom stämbanden. Jämför akut accent i svenskan. Exempel är hjælper som med stötljud betyder ”hjälper” medan det utan stötljud betyder ”hjälpare”.

Danska har många olika vokalljud, trettioen stycken. Några av alfabetets vokaler har flera varianter beroende på om de kommer före eller efter vissa konsonanter. Före och efter konsonanten r uttalas ofta vokalerna med tungan belägen lägre i munnen.

 

 

Skriven av: