Om det uppstår problem med markradon är det vanligtvis både bättre och mer ekonomiskt fördelaktigt att använda en radonsug än att förbättra ventilationen inomhus. Men om det också finns en betydande avgång av radon från blåbetong i byggnaden, krävs en förbättring av ventilationen tillsammans med radonsugen.

Funktionen hos en radonsug är att minska lufttrycket i marken, vilket förhindrar radonhaltig luft från marken att tränga in i byggnaden. Genom att effektivt hindra radon från att tränga in genom små diffusa otätheter i grunden, såsom krymp- och sättningssprickor eller genom porösa byggmaterial som lecablock, fungerar en radonsug mycket effektivt. Det är viktigt att en radonsug alltid är igång, dygnet runt och året runt, för att hindra radon från marken att tränga in i byggnaden.

Kostnaderna för att installera olika typer av radonsugsystem skiljer inte så mycket åt när man tittar på helheten. Att installera en kanalfläkt som radonsug kräver vanligtvis mer arbete, medan de specialdesignade radonsugarna med smalare plaströr oftast är lite enklare att installera, men materialkostnaderna kan vara högre.

Den främsta källan till radon i bostäder, byggnader och lokaler är radon från marken. Det finns även radon i vissa byggmaterial. Radon kan komma från en eller flera av följande tre källor i våra byggnader:

1. Marken under och/eller runt huset
2. Byggmaterial som blåbetong
3. Hushållsvatten

Det enda sättet att garantera en inomhusmiljö fri från radon i hus, flerbostadshus och arbetsplatser är genom att genomföra radonmätning. Fler svenskar dör på grund av förhöjda radonhalter i inomhusluften än i trafikolyckor. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten har drygt 325 000 bostäder i landet förhöjda radonhalter. Genom en radonmätning kan man avgöra om fastigheten har halter som överskrider gränsvärdet på 200 Bq/m3 för inomhusluft. Detta ger svar på om det finns ett radonproblem eller inte. Om resultatet är godkänt, ger det bekräftelse på en hälsosam boendemiljö.